I'm still alive !
Det gick hur bra som helst att åka och härligt var det med! Det kommer nog bli en och annan tur i sommar på inlines! Det är väldigt uppfriskande och man hinner inte tänka så mycket. Man kan mest bara vara. Njuta av att vinden susar förbi. Befrielse från allt. Från tankar.


Det bubblar upp mer och mer i mig. Jag har försökt att göra avslappnande saker nu ikväll men det går inte bra. Jag går på högtryck. Hinner tänka en miljon tankar på några sekunder och skulle helst vilja klona mig själv till några hundra för att hinna med allt. För att kunna göra allt.
Samtidigt, det som jag verkligen försöker hitta och göra något av går inte. Jag har försökt nu på hur många sätt som helst att formulera mig men inget vettigt kommer fram. Det känns som om det bara blir en enda gröt av det och egentligen så vill jag inte skicka något, säga något. Jag vill inte ha diskussionen som kommer att följa. Less. Så less.
Bubbel, bubbel . . . Hur ska jag få det att lugna ner sig? Det bara växer i mig och jag vill inte. Vill inte känna så här, få  bort paniken och ångesten. Varför måste den alltid komma? Trodde jag skulle fixa det i år, men är det redan så här kraftigt, hur kommer det då sedan att te sig? Aarrgghh ! ! !

Jag vill inte . . . jag, vill inte . . . Jag vill INTE ! ! !


Sitter och stirrar in i skärmen och försöker komma på vad jag ska skriva. Finns så mycket jag vill få ur mig, så mycket jag bara vill säga. Men jag hittar inte ord på det som snurrar runt i mig.