Även fast jag så väl vet.
Det kommer inte alls att ske.
Så kan jag inte låta bli att leka med tanken
och önska en del saker åter . . .

Möte idag, det gick bra.
Jag var så sjukt trött.
Har sovit så otroligt dåligt denna vecka.
Max 2 tim / natt. Känns som om jag knappt hinner  blunda så är det dags att stiga upp.
Inte konstigt att kroppen reagerar med värsta förkylningen dessutom mitt i veckan.
Men, jag är på bättringsvägen vilket känns skönt.
Hoppas bara att jag får till sömnen lite så att inte förkylningen tar fäste igen.



Mycket blev sagt på mötet och vi kom fram till mycket. Jag tycker om de människorna. De lyssnar på vad jag vill och hjälper mig så gott de bara kan utifrån det. Otroligt mänskliga människor inom vården. Det är inte ofta som man stöter på sådana.


Var lite tidig dit så jag passade på att ta lite vinterbilder i solskenet.


















Det har ändå lyckats komma
en hel del snö denna vinter.


Mysigt !


Vackert !
































I ett hus i
skogens slut,
liten tomte 
tittar ut . . .









Snö är otroligt vackert ! Jag är så faschinerad av vad naturen kan forma. Tyvärr så fick jag mig aldrig ut och fotade precis när all snö hade anlänt och hängde över varje hustak och balkong. På en del ställen kunde man knappt avgöra vart marken slutade och taket började. Allt hängde ihop. Så fint !



Min son har varit en ängel denna vecka ! Jag är så stolt över honom och kunde inte ha fått en bättre son ! När jag ligger i min feberyra och knappt orkar hålla uppe huvudet av värk, då bäddar han om mig. Sedan går han och borstar sina tänder och lägger sig och sover utan minsta protest. Dagen efter så fick jag inte ens lyfta honom och ge han den "sedvanliga" god natt kramen, han tyckte att jag skulle spara på mina krafter. Han har ett sådant fint tänk och en omtänksamhet. Ja, jag skulle kunna skriva i evigheter om honom just nu känner jag.

Hur som helst så fick jag 20 min över tills när bussen skulle föra mig hemåt idag så jag snabbsprang på bokrean med en väldigt god vän. Hittade där en bok med Håkan Bråkan. Min son avgudar dessa böcker och denna titel, den kunde inte bli fel "Håkan Bråkan och morfar i himlen". Eftersom att min fader gick bort före jag fick min son så har han aldrig träffat honom men frågar mycket om han och besöker gärna graven och så. Tänkte att detta måste bara bli bra.
Så ikväll efter myset la vi oss för att läsa. Skrämande. Boken är som gjord för honom precis nu. Håkan Bråkan börjar fundera över sin morfar som gick bort före han föddes, närmare bestämt 10 år sen. Läskigt. 20 oktober i år är det 10 år sen min far gick bort, alltså, sonens morfar.
Boken fortsatte att handla om hur Håkan Bråkan skulle känna inför det och hur morfar kunde se ut nu. Min son har nog aldrig lyssnat så intensivt på en bok och frågade hela tiden frågor.
Den blev bara helt rätt helt enkelt. Så träffande.

Godis is the Shit ! !

Oj, vad jag skriver ikväll.

Nu ska jag strax ta och bädda ner mig med mina katter och hoppas på att jag får sova nå inatt. Det skulle vara en underbar känsla!









Mys mys ! ! !




















These wounds won't seem to heal
This pain is just too real
There's just too much that time cannot erase

Okej, det är kallt. Men solen skiner i alla fall och jag är uppe, jag är vaken. Med nästan 1 ½ timmes sömn inatt så ska jag kämpa mig genom den här dagen och göra allt som jag har inplanerat. Men ja, det känns inte helt frestande. Sängen är varm och mjuk. Inbjudande. Jag tog mig extra tid till att bädda ordentligt så att jag inte ska vilja rasera det för fort :P


Ska snart börja bege mig hemifrån. Jag har om möjligt ännu ondare i halsen idag och hostan smärtar var gång. Hoppas förkylningen ska ge med sig fort. Eller det är mer värk än förkylning. Konstig sjuka.



Kameran är med mig idag, hoppas på att få se något jättefint som jag bara vill ha på kort :)

förra vintern :)

Jag känner mig trött i hela min själ. Men min kropp skulle nog kunna hålla igång hela natten utan problem. Får se hur dom ska kunna komma överens denna natt. Jag hoppas på att jag får sova. Jag skulle behöva sömnen. Väldigt mycket.



Grannarna skulle till staden idag och jag passade på att sträcka ut tummen för att be om lite lift. Det var skönt att komma dit och handla hem lite mat och annat behövligt. Köpte även dimrar till min belysning hemma. Min taklampa i vardagsrummet är verkligen i behov av dimmerfunktion så det kändes lämpligt.
Väl hemma så börjar jag pyssla på med detta men det visar sig fort att något gick väldigt snett med lampan i taket. Inget fungerade i slutändan och dessa dimrar. Ja, de var nära att kastas så långt det bara gick.
Men en snäll (KARL) granne som jag har kom och hjälpte mig. Dock så verkar det som om lampan i taket är stendöd och vid närmare granskning av instruktionerna till den så står det även klart och tydligt att en dimmer inte är att rekomendera.
Så jag får helt enkelt bege mig på jakt efter en ny taklampa. Igen.
Men massa annan belysning har nu dimmer funktion och det är så fint :)
Tack för hjälpen och liften idag :D



Jag har precis stigit ur en värmande dusch och tänkte bädda ner mig med en favoritfilm nu och bara mysa med mig själv.
Fick en liten promenad på memory lane ikväll och det satte fart i nattens tankesystem. Vissa saker saknar man så otroligt mycket men det är en omöjlighet att få tillbaka det till ens liv. Tråkigt.
Ne, film nu och förhoppningsvis, sömn sen.

Once upon a time . . .

 

 

 

Sömnlös. Det värker i hela kroppen. Varje led protesterar vilt över vädret som är ute och hela mitt själ värker av andra orsaker. Hur ska man på något sätt kunna lägga sig ner och slappna av då för att sova? Jag har legat nu och vänt mig i sängen i några timmar men det går bara inte. Nu gav jag upp, eller för en stund sedan. Får se vad jag ska sysselsätta mig med bara, se om värktabletten snart börjar ge någon effekt så att man kan vila avslappnat i alla fall. Innan det snart är dags att stiga upp igen. Känns nästan som om det vore lönlöst att somna ens.




En hyffsat fullspäckad vecka framför mig med mycket som ska hinnas med. Det börjar inte alls lovande för mig och bara morgondagen blir ju en gåta i sig. Hur ska jag orka med dagen?
Som grädden på glassen känns det som en förkylning är på gång i kroppen. Vilkte inte vore så konstigt eftersom att klädvalet kanske inte har varit det smartaste i helgen med tanke på kylan som varit. Är huvudet dumt får kroppen lida . . . Gamla ordspråk fungerar bäst.




Om det då hände något roligt på internet den här tiden. Men det är dött i stort sett överallt. Nästan ingen annan som är vaken. Några få själar möjligtvis, men inte så man märker av någon aktivitet direkt.
Blir nog att se en film. Måste bara finna en som är lämplig för humöret.

Klubbkväll igår var mycket intressant och äntligen hittade jag något som faktiskt fungerar. Kanske livet att visa sig ute bland folk ska börja fungera igen?? Jag hoppas då det som tusan. Får väl se helt enkelt. Men det känns bra.



Väntar nu på besök, har tänt lite ljus och väntar på filmer som ska laddas hem. Det blir trevligt och jag lär ju bajsa ner mig av rädsla som vanligt, ha ha ! Men det är kul, gillar att bli skrämd :P



Vissa förstår jag inte, man kan inte ta saker för givet hur mycket som helst. Varför inte bara fråga? Då skulle ju alltind fungera så otroligt mycket lättare. Inga missförstånd och ingen som blir irriterad. Bland det värsta som finns måste ju vara att bli tagen för givet. Och när det mer verkar som ett ställe att bara uppehålla sig på. Då  blir det ju bara ännu värre. Hallå, man är ju inte direkt transparant?!
Nej, jag känner irritation och jag hoppas att det går till sig innan man kanske säger ifrån lite för mycket.


Så fina saker jag fick igår. Ett post it block. Låter nog inte så jättehäftigt, men det var personligt gjort och jättefint. Knappt så att man vill skriva något på lapparna för man vill ha kvar dem. Måste beställa en sådan tröja också ! ! Bara huuur fin som helst ! !


Fick hjälp med att platta håret idag efter duschen. Det var snällt :) Jag är så less platt tången så jag kräks snart :P Får se när vi ska hinna boka in en klippning.  Det börjar verkligen behövas vill jag lova ! ! Vill ha tillbaka frisyren och bli av med ett kilo hår på skallen.

Spegel, spegel på väggen där, säg mig vem som fagrast i min lägenhet är? :P


Ja det måste ju bli jag då eftersom jag är ensam hemma. Men annars så . . .


Ska snart bege mig mot staden. Klubbkväll ikväll, ska bli intressant. Otur bara att det är så satans kallt ute. Men lite extra kläder på så överlever man utan större smärtor.


Micrat kaffe är inte dagens höjdpunkt, men orka koka nytt jämt :P









Ne, nu ska jag ta och göra mig helt färdig
och sedan se vad denna dag har
planerat för mig.

In, ut.
Fram, tillbaka.
Hit, dit.



Rätt vilse. Vet inte riktigt vad jag ska göra med många saker och hur jag ska hantera andra. En del av mig säger som vanligt en sak och en annan en helt annan.
Jag vill så mycket men det går inte. Hur ska jag kunna? Jag vet hur det har gått förr och vad är det som säger att det ska bli på ett annat sätt nu? Eller för den delen att det ska bli lika som förut? är det bästa att gå på det som ens magkänsla säger och att man ska följa den?



Jag blir ledsen när folk inte riktigt lyssnar, när dom inte hör på det jag säger. Vissa saker tycker jag inte att man ska behöva säga mer än en gång. Inte om man en gång väl har sagt det tydligt. Kanske har jag varit för otydlig. Men jag tycker verkligen inte att fallet är så. Nåja, man kanske inte är bättre själv? vad vet jag.



Det är OS nu, jag följer det inte speciellt slaviskt och egentligen måste jag säga att det bara ger mig dåliga vibbar vilket är mycket tråkigt. Sport kan vara trevligt att kika på. Måste få bort lite gamla saker ur minnet så kanske de går för sig sen.



Samtal idag, jag blev glad. Väldigt chokerande men på ett bra sätt. Får väl se i vilken riktning allt går från och med nu. Men jag blev glad i alla fall och det får vara det som räknas som mest just nu för mig i alla fall.



Jag saknar mitt hjärta. Enormt. Men det är snart söndag igen och jag får åter rå om honom. Är otroligt tomt här hemma utan honom. Oftast brukar jag fly hemmet så mycket jag bara kan men av många olika faktorer så orkar jag inte med det den här veckan. Vilket gör väntan på söndag bara mer olidlig.



Ett beslut har jag i alla fall fattat och det känns bra. Får se hur det ska gå med allt annat. Jag vill så gärna komma fram till fler beslut också. Med tiden så kommer även det.

 

 

Idag har det varit storstädning, stor rensning och lite om möblering i sonens rum. Det blev bra. Tror jag. Han fick bestämma själv hur han ville ha det och som jag förstår så är han väldigt nöjd. Jag har verkligen försummat hans rum. Längesedan jag hjälpte honom att städa och fixa där inne. Men nu är det gjort och det känns väldigt bra.



Fniss och fnitter. Sonen har sovkompis inatt och de fnittrade på som två fågelungar i sängen före de somnade. Roligt att lyssna på :)



Jag har funderat en del. Vet inte riktigt hur jag känner inför det hela. Besvikelse. Jag tror det stämmer bäst. Eller utanförskap. Jag vet inte vilket ord som passar bäst. Det enda jag vet är hur det känns inom mig. Hur det smärtar och hur jag inte vet hur jag ska bemöta dessa känslor. Jag har som två sidor som sliter åt varsitt håll. Den ena vill fortsätta som jag alltid har gjort, le och låtsas som ingenting. Men den andra, vill skrika, gråta, förklara, få utlopp för allt som pågår inom mig. Vilken sida som kommer att segra är ännu ovisst.


Svammel, svammel och lite till svammel . . .

Konrad, vart är du?

Ta och styr upp det här nu vettja ;P

Konstig i kroppen idag. Ingen ovanlighet. Men helt orkeslös. Klarade inte av en sådan enkel sak att skruva av en kork från en flaska. Känner mig så liten, så svag. Vart tar mina krafter vägen?!


Middagsfrämmande och kvällsfrämmande. Trevligt. Synd bara att jag inte var på topp. Att mina tankar spelar ett sådant spel med mig att jag knappt vet ut eller in tillslut.


Det händer så mycket inom mig. Alla säger att det är något bra. Men när ska det då börja kännas bra för mig?


Jag vill hitta på nå skoj imorgon, men jag vet inte vad.


Ska jag prova utan eller börja på någon ny?
Suck, om jag bara kunde komma fram till ett beslut . . .

Time will tell . . .

 

 

 

 

Akupunktur idag. Jag brukar tycka om det. Men de senaste två gångerna har varit mycket konstiga. Jag kan inte somna utan hamnar mer i någon halvvaken dvala. Svårt att förklara, jag är medveten om precis allt som händer runt om mig men har svårt att släppa taget så jag verkligen somnar in.
Och inte nog med det. Det är som att jag ligger och ser på en film, en film om mig själv. Hur det kan gå och hur det kan vara i mitt liv. Jag ser på mig själv. Mycket konstigt.
Om det då vore trevliga saker jag såg. Idag var det hjärtskärande. Har någon gett mig någon form av omtanke de första minuterna efter min konstiga dvala har jag brytit ihop totalt. Men med personer i samma rum som jag inte har någon som helst aning om vilka de är så väljer jag att skjuta den känslan åt sidan, le och gå därifrån.
Ville bara komma hem.
Mötte en kompis en kort sväng innan jag skulle ta bussen hem. Hem, hem, hem.
Det var allt som hägrade.
När jag väl sitter på bussen, tror ni inte den går sönder ! ! !

Suck !

Så resan hem tog betydligt längre än vad jag hade trott och vad jag hade velat. Men, det kan ju inte alltid gå ens väg. Ska ge akupunkturen en gång till och se vad som händer. Hoppas på att den ska ge mig den där sköna vilan som den förut har gjort. Jag behöver den. Vill ha den.




Det är kallt idag. Jag ska lägga mig i ett varmt bad när sonen har lagt sig och se om mina leder känner sig lite mer tillfreds efteråt.



Imorgon blir det middagsfrämmande och annat skoj.

Det gnager i mig.
Vilket inte är så konstigt.
Det vet jag.
Men jag vill inte ha det här gnaget.
Jag är less det.


Idag kom sonen hem.
Mitt hjärta.
Han förgyller mitt liv.
Utan han så vet jag inte.



Helgen har varit bra.
Annorlunda.
Men väldigt trevlig.
Nya bekantskaper.

Trevligt igår. Skönt att jag börjar klara av större sällskap utan att få världens panik. Det känns bra. Snart kanske man fungerar bra igen. Jag hoppas verkligen på det.
Är i stort sett färdig med halsduken till sonen nu. Hoppas att den är tillräckligt lång, får se på söndag. Då blir det att påbörja nästa projekt. Jag måste bara lära mig hur man gör. Men någon där ute måste ju kunna och vilja lära ut :P



Tränat idag. På gym. Nytt ställe. För mig. Det var skönt. Det var inte sista gången jag var iväg. Får se vart det blir jag kommer att gå. Men bara att få träna. Ojoj vad kroppen är glad just nu!



Färgar håret nu. Trivs inte alls med utväxten och det jag kan förändra fort gör ändå en skillnad. Jag hoppas bara att ett av de andra stora problemen ska ge med sig mycket snart. Jag är verkligen less. Jobbigt när man inte vill se sig själv i spegeln. Hur ska man då vilja visa sig för andra? Bajs på biverkningar ! !

 

 

Fixa och ordna nu.

Upptrappning, nertrappning, intrappning.
Trapp, trapp, trapp.
Hoppas bara dessa trappor är lösningen.



Systerdag idag. Jag ser framemot det. Lite vinglig i humöret men det ska nog ordna sig.
Min rygg känns som ett roadkill. Har en miljon låsningar känns det som. Men det ska nog
ordna sig det med.