Så var det dags igen. Samma jävla karusell!!
Men denna gång så stiger jag inte på igen. Nu får det vara nog. Jag har hört alla orden och löften tillräckligt många gånger. Jag vill inte höra dem en gång till. Jag vill inte åka med en gång till. Jag har fått nog nu. Man lessnar fort på sådana här karuseller och denna har jag låtit pågå i alldeles för många år.
Det är med massor av tårar som jag skriver detta och jag är så besviken, arg och less. Det känns inte kul, ingenstans. Men någonstans måste det ta slut och detta verkar ju vara slutet.


Jag torkar mina tårar och går vidare.



Skulle jag vetat att dagen skulle bli så här, då hade jag aldrig stigit upp. . .