Söndag

Något är det, jag har värk i kroppen. Det känns som om någon sitter och trycker på varenda punkt i min kropp precis hela tiden. Helt jättekonstigt känns det. Hoppas det är borta imorgon och att det tar med sig denna envisa hosta som jag dras med!

Idag har det varit en ganska så lugn dag, jag har inte orkat göra så mycket alls. Nadia och Daniel kom över en sväng och spelade lite kort. Sen skulle vi försöka meditera på något konstigt sätt. Det gick inte så bra. Dock fick det mig att komma ihåg den där övningen som jag fick av min psykolog. Den skulle jag ha haft provat på lite mer. Tror jag ska fråga henne om mer övningar imorgon. Det skulle nog kunna vara bra. Kanske.

Var iväg och småhandlade på coop och maxi sen. Det var ju intressant. Tur vi hade med oss gud på vägen i alla fall :P

Nu sitter jag hemma hos Veronica, trevligt. Vi är fyra personer här med var sin dator framför sig haha! Inte har vi mycket till liv inte. Men trevligare än att bara sitta med sig själv och inte göra så mycket alls.

Dock ska jag snart ta och gå hem och bädda ner mig i sängen. Börjar känna att det är dags att kroppen får vila och jag måste ha lite energi till imorgon då jag ska bege mig till psykologen. Får se hur det ska gå.

Har suttit och läst en del de senaste dagarna om min sjukdom. Jag vet inte, det känns som så hopplöst. Det är invecklat.

Idag, vid 20:30 då var det exakt 9 år sedan. Det känns, extremt mycket. Mina tårkanaler är konstant retade och jag tror att det kommer att gråtas en hel del inatt. Saknaden är så stor, den smärtar. Ibland mer än annars. Men den är ändå mer lindring än hur den har varit för något år sedan.
Jag vet inte vad jag ska skriva, jag har skrivit allt som går att skriva tidigare år och det finns inte så många ord kvar. Får se om det blir något senare. Kanske. Mycket möjligt.

Sonen for till sin fader idag, det känns. Det är tomt. Men snart kommer han hem igen. Snart. Mitt hjärta.

Ne, nu ska jag strax packa ihop min dator och mina saker och gå hemåt. Jag känner att kroppen skulle vilja lägga sig ner och bara slappna av.



Älskade sonen min och äldsta katten Lucky! <3

Kommentarer
Postat av: Jenny

Vad söt sonen din är! Och katt :-)

Hur har det gått med mediciner? Vad är det du fått förutom litium? Behövdes en höjning förresten?

Höjde mitt Lamotrigin igår och är såå seg idag!



Måste ha missat...vad hände för 9 år sedan? (om man får fråga så) Tänker på dig iaf och hoppas du kan sova något i natt!



Kramar Jenny



2009-10-20 @ 22:27:10
URL: http://remiss.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0