Jag ville så gärna. Mer än vad folk förstod. Alla såg. Magin.
Hoppas på ett möte snart igen.
Kanske. Vem vet.
Jag vågar inte hoppas.
Lika gärna kan det bli åt helvete.
Orkar jag det?
Vågar jag utsätta mig för det?







Man ska väl inte förstå allt.
Jag önskar jag kunde förstå.
Trevlig kväll.
Att det blev så efter ett helt år.
Magiskt.

Förutom det.
Kvällen har varit fantastisk.
Mina änglar.
Min kärlek.
Fullständig tillit och ömhet.
Aldrig att dessa skulle svika.
Jag har haft så kul.
Med dessa känner jag mig avslappnad.
Jag är jag och dom älskar mig för mig.
Trots mina brister.
Ovillkorlig kärlek.

Strax är det dags för sängen.
Imorgon ska jag hämta min skatt.
Jag saknar han. Längtar efter han.