Akupunktur idag. Jag brukar tycka om det. Men de senaste två gångerna har varit mycket konstiga. Jag kan inte somna utan hamnar mer i någon halvvaken dvala. Svårt att förklara, jag är medveten om precis allt som händer runt om mig men har svårt att släppa taget så jag verkligen somnar in.
Och inte nog med det. Det är som att jag ligger och ser på en film, en film om mig själv. Hur det kan gå och hur det kan vara i mitt liv. Jag ser på mig själv. Mycket konstigt.
Om det då vore trevliga saker jag såg. Idag var det hjärtskärande. Har någon gett mig någon form av omtanke de första minuterna efter min konstiga dvala har jag brytit ihop totalt. Men med personer i samma rum som jag inte har någon som helst aning om vilka de är så väljer jag att skjuta den känslan åt sidan, le och gå därifrån.
Ville bara komma hem.
Mötte en kompis en kort sväng innan jag skulle ta bussen hem. Hem, hem, hem.
Det var allt som hägrade.
När jag väl sitter på bussen, tror ni inte den går sönder ! ! !

Suck !

Så resan hem tog betydligt längre än vad jag hade trott och vad jag hade velat. Men, det kan ju inte alltid gå ens väg. Ska ge akupunkturen en gång till och se vad som händer. Hoppas på att den ska ge mig den där sköna vilan som den förut har gjort. Jag behöver den. Vill ha den.




Det är kallt idag. Jag ska lägga mig i ett varmt bad när sonen har lagt sig och se om mina leder känner sig lite mer tillfreds efteråt.



Imorgon blir det middagsfrämmande och annat skoj.