Vem fan vred på kranen?

Vad är det som händer med mig? I över ett års tid har jag haft så otroligt svårt för att släppa fram mina tårar, hur mycket jag än har velat  gråta och lätta på trycket lite så har det inte gått. Det har varit frustrerande och väldigt jobbigt. Det var ju min livlina förut, att få gråta.
Nu, den senaste veckan, kanske lite mer så är det så svårt att låta bli att gråta, så fort någon frågar något, säger något eller om jag ska berätta något så fylls mina ögon med tårar. Det är fortfarande lite svårt att rent släppa ut dem från ögat men det är på väg. Det som jag stör mig lite på är att jag inte förstår vad det är som har hänt? Varför helt plötsligt har kranen öppnat sig igen? Inget negativt, men det kan ju gärna få vara någon begränsning i det hela.

Har precis kommit hem från lekparken, har varit där med sonen och en kompis till honom. Dom ville fortsätta att vara ute men jag känner att jag blev lite frusen så jag gick in. Får se vad jag ska hitta på.

Undra som en flundra om det faktiskt händer något i min kropp just nu? Kan det vara därför tårarna är mer på väg? Den som lever får väl se antar jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0