Nu är jag hemkommen igen, eller har varit det ett tag nu och har pysslat runt lite här hemma. De sista julgardinerna är uppe nu och för en sekund övervägde jag om jag skulle sätta fram nå tomtar också. Men jag tror rentav att de får vänta ett tag. Jag blir så grymt less på de annars.


Nu är det tänkt att jag ska sätta mig och försöka planera veckorna som kommer. Det känns inte som det roligaste jag kan göra men samtidigt så måste det göras så det är lika bra att få det bortgjort så har jag resten av kvällen fri från det. Då jag kan göra precis det jag vill.


Det känns tomt här hemma. Extremt tomt. Och kallt. Funderar på att kanske gå en promenad när jag planerat färdigt. Det kan nog vara skönt. Få rensa lite i huvudet.

Vissa saker saknar man mer än andra.

Och så klart var all snö borta på morgonen :( Nu är det regn och rusk igen. Överallt. Grått och tråkigt.
Det som var så vackert inatt. Jag måste nog köra någon snödans snart. Eller någon skrämma-bort-allt-regn-dans. Man måste ju som prova sig på allt.
Det är bara inse, jag kommer aldrig att få göra min snöängel!!! :'(


Idag vet jag inte riktigt vad som händer. Ska väl gå hem så småningom och tror det blir en del musik och pysslande då. Känns som om jag skulle behöva det. Grejja och dona på.


Inget möte för mig idag, hon var sjuk. Det var synd, jag hade verkligen behövt det egentligen. Känns som om det är så mycket inom mig just nu. Som jag inte riktigt vet vart jag ska placera.
Det är som konstigt, jag mår inte speciellt dåligt, men jag har en oroskänsla i magen och tryck över bröstet. Nästan som om jag vilken sekund som helst ska bryta ihop i panikanfall eller storgråt i flera timmar. Men det konstiga är att så har det känts ett tag nu. Det går inte över och det kommer inget.


Orden tog slut... känslorna väller i mig. En saknad.

Nasi, det här vet jag inte riktigt vad jag tycker om. Vaken den här tiden. Men är man inte trött så är man inte. Dock ska jag bege mig till en noga utvald säng nu och iaf vara i liggande läge.



Jag gick en promenad för en dryg timme sedan med Tles hund. Det var så vackert ute. Snön dalade ner från himlen och lite snö hade lagt sig på marken. Inte så där så det knarrade under skon. Men det var bara så fint. Och så passande, nu då första advent är.
Me really like it! Snö is the shit!


Ne, inge mera svammel för mig nu ikväll. Eller vänta nu, jag menar ju inatt/snart morgon.



"... Han har öppnat pärleporten, så att jag kan komma in..."




Saknar Dig!

Kikade precis ut och vet ni vad???

Måste ju säga att jag blir lite glad faktiskt, det blir bara fler och fler som läser min blogg och fler och fler som är återkommande :D
Kul att någon uppskattar att läsa det jag orkar skriva ner!
Men det vore trevligt med lite fler kommentarer ;P


Har haft en trevlig kväll. Begav mig till staden i eftermiddag för att sällskapa med min goda vän M. Vi gick en snabbis på skyltsöndag och sedan inhandlade vi till middag. Gick hem till henne och pysslade på med maten och pratade. Det är som sagt inte så ofta som vi får den tiden tillsammans så det uppskattades väldigt mycket hos mig!
Sedan burrade vi ner oss i hennes übersköna soffa. Åt middag och såg film. Fast det blev ganska mycket prat också. Filmen var bra, tyvärr hann vi inte se den färdigt så det får bli en annan dag :)
Vi umgicks i massor förut och jag är så glad att vi börjar träffas mer och mer. Det värmer mig, det finns en sådan förståelse för allt. Hon förstår mig på ett plan som inte många gör.


Just för tillfället sitter jag hemma hos mina andra mycket goda vänner, dom tyckte att jag skulle hämta min dator och lana lite med dem. Jag är inte alls sen att hänga på i sånna svängar :P  Mycket trevligare än att sitta hemma själv måste jag verkligen säga. Sen så tyckte dom jag skulle ta pyjamas och tandborste med mig också :) så det blir lite sleeping over då inatt.


Funderar hur jag ska göra med min son, den där jävla gris-sjuke-sprutan. Jag har som lite vemod inför om han ska få ta den eller inte? Får ett tag till på mig att fundera men ja, får se helt enkelt. Finns ju både för och nackdelar känns det som.

Det är skönt, jag får chans till att sakna just nu och har haft mycket tid att fundera på. Det känns bra. Jag är tacksam för det. Dock vet jag inte än, hittar inte riktigt svaret inom mig. Det enda jag kan känna är att jag vet inte om jag vill förlora dig ur mitt liv. . .

Ska strax fara iväg och hälsa på en god vän och prata över en kopp kaffe. Det ska bli riktigt trevligt. Inte så ofta som just vi sätter oss ner så. Vi har så mycket annat som ska hinnas med och vi kan sällan pussla ihop våra scheman så att vi kan träffas.


Det är något som trycker över bröstet på mig, jag har svårt att andas stundvis. Jag tror att det är alla känlsor som vill ut, men jag vet inte riktigt hur jag ska få ut dem och jag har väldigt svårt att veta vilka känslor det egentligen är. Vill gråta. Men inget kommer.


Jag tänker på dig, hela tiden. Det är oundvikligt. Jag saknar dig.

Oj så tokigt jag har sovit inatt. Somnade med lurarna på och massa skön musik. Riktigt härligt men inte det bästa tänkbara kanske.


Det är så många tankar som snurrar i mitt huvud och tårarna är ständigt på väg. Omtumlande.
Allt känns bara så vemodigt. Jag vet inte, ena delen av mig säger en sak och nästa del säger en helt annan sak. Och jag verkar inte få dessa att komma överens. Om jag ändå bara kunde göra det.
Jag hade verkligen hoppats så mycket, men det känns inte som om det kommer att bli. . . .


Idag får vi se vad som händer. Ska nog göra färdigt med lite julstök och ordna runt med det. Kanske färga håret. Funderar på att gå en promenad med musik i öronen, det skulle nog vara uppfriskande.
Det har ju äntligen gått och blivit kallt igen så nu kan man kanske börja vänta på snön :P

Ne, ska mysa lite med min favorithund nu och göra henne lite så där fin :D Det tycker jag om att göra. Det ger mig ro.

Give me an answer...

Nu har jag inte varit så där flitig på att skriva på ett tag igen. . .


Har haft några riktigt jobbiga dagar och jag har inte velat göra något alls. Helst bara ligga i sängen, dra täcket över huvudet och skita i hela världen. Har sovit otroligt mycket vilket är mycket ovanligt för att vara jag. Men skönt har det varit. Tänk om jag alltid hade kunnat sova så. Så underbart det skulle vara.
Men, ja mitt mående har inte alls varit på topp och jag är glad att jag i alla fall inte är så nere just nu. Att jag klarar av att hålla mig vaken om dagarna och umgås med nära och kära.

Har ju fått mig en ny läkare. Han var bra, han lyssnade och förstod och vill verkligen hjälpa mig. Det märks att jag inte var den första med denna stördhet som han träffat och behandlat. Något som verkligen gjorde att jag fick förtroende för honom fort var att han hade redan före jag kom dit kikat på min journal och tagit fram olika planer för hur vi ska gå framåt. Fick så mycket gehör från honom! Det känns bra. Dessutom är inte detta en AT läkare som jag alltid har haft förut utan denna kommer att stanna kvar. Jag slipper byta igen. Bara det är så skönt. Jag är så less på att bygga upp ett förtroende till läkare som sedan bara försvinner för att dom ska vidare.

 

Ja, mörka stigar i skogar är kul. På nätterna, när man är rastlös och inte kan sova. Att skapa den adrenalinkicken med att inte se ens vart man sätter sin fot. Rensar tankarna ofantligt mycket faktiskt. Så skönt.

Just nu känns det lite som en mörk skog med en del saker. Så mycket inom mig hade hoppats så mycket. Det var så mycket som kändes så bra. Alla orden som sades och alla timmeslånga samtal. Umgänget via datorn och allt vi delade. Den energin och allt som jag gjorde, det var länge sen jag gjorde det för någon. Som jag tog mig tiden till att lära känna någon på det sättet.

Jag vet inte vad jag ska säga. Det senaste dygnet. Allt blev så fel och det var länge sen (12 år) jag kände mig så. Jag kände mig så trängd, så liten och rädd. Den känslan är inte något som man ska känna, det är inte rätt. Då blir det inte bra. Redan liksom?

Vet inte, jag är så vilse i min egen snåriga skog och måste hitta vad jag ska lita på och tro på. Men känslan, den lever kvar i mig än och den kommer att göra saker och ting ännu mer komplicerat för mig. Som om jag inte hade nog att arbeta med?

Nä, jag vet inte vad jag ska säga. Det känns som om det är två olika personer. En som jag känner via internet och telefon. Den tycker jag om, den har nästlat sig in hos mig. Men jag har så svårt att koppla ihop den med den personen som jag träffat irl. Det är så svårt och det känns som två skilda människor.

Vet inte ens vad det skulle vara som skulle få mig till att vilja försöka igen...

 

 

det känns bara så tungt...

 

 

Jag vill också, för att prata om något helt annat. Passa på att tacka två helt fantastiska människor! Dom har verkligen ställt upp och bjudit till det senaste dygnet! Ni är ju liksom guld värda båda två, det vet ni va? ;)

 

 

<3

 

Och precis när man trodde att man skulle få vara ifred och ha lite lugn och ro så får man ett sms. Jag förstår inte ens hur denne person har fått tag på mitt telefon nummer?!
Jag blir upprörd, jag blir fundersam, jag blir arg.
Så många gånger som jag har förklarat att jag vill bli lämnad ifred. Att jag inte vill ha något att göra med denne!! Hur jävla svårt ska det vara att förstå det jag säger?! I så många års tid. Jag blir så jävla less.
Be om hjälp? är du dum i huvudet? Eller vänta nu lite, du är ju totalt jävla störd!!!

En sista gång:

Tja, vad ska jag skriva, kunde inte somna igår, låg vaken och vred mig i sängen. Både av rastlöshet och skratt. Jag skrattade så jag grät, längesen jag skrattade så mycket och på det sättet. Jag blir så glad att vi även kan slappna av på det sättet med varandra och bara totalfula oss. Du gör mig glad. Du förgyller min vardag!


Jag sovde lite länge idag, eftersom jag inte kunde somna inatt. Vet inte när det blev så att jag knoppade in, men inte före fem i alla fall.
Studsade mig upp och ordnade lite saker som skulle fixas. Sedan in i duschen för att ordna till mig själv inför kvällen. Var bjuden till min syster på singstar kväll med massa folk.
Men som vanligt så klarade jag inte av att  vara där så länge. Jag får panik och en längtan till att återgå till mitt gamla liv. Så jag valde att fara därifrån. Min älskade vän Tessan kom och hämtade mig, hon ringde så fort hon fick höra att jag hade panik. Så underbart omtänksam och snäll!! <3
Jag märker vilka människor som jag känner mig avslappnad med och som verkligen bryr sig om mig. Jag uppskattar er så otroligt mycket

I'm a terrorist, my name is Achmed ;P

Nu sitter jag och Edward hemma hos Tessan och Roger och bara tar det lugnt. Lite på nätet och surfar och bara chillar. Det var bra för mig.
Här mår jag bra. Här är jag lugn. Jag tycker om er! <3

Flera timmar i telefon, det gillar jag. Önskar bara att vi bodde närmare varandra. Så att möten kunde vara lättare att ordna. Men snart får vi träffas igen och jag längtar så otroligt mycket!!!

Me is feeling happy, it's strange, but it feels so good!! :D

Egentligen så är jag på väg och ska sova, men jag kände bara att jag måste uppdatera lite här. Känner mig rätt trött och borde nog bädda ner mig. Men samtidigt så väller det runt känslor i mig.

Jag har haft en helt undebar dag med besök från en annan stad. Vi har haft kontakt ett bra tag via internet och telefon och så idag var det dags att träffas! Jissesligen vad nervös jag har varit i flera dagar och jag var helt övertygad om att magen skulle göra några extra volter.
Mötet gick bra, dagen gick bra, kvällen gick bra. Det känns bra. Det känns helt sjukt bra. Jag är så glad att vi äntligen har träffats. Det enda som är synd, det är att vi bor en bit ifrån varandra och att det inte är så enkelt att bara snäppa förbi hos varandra. Men, man får ta vara på den tiden man får tillsammans lite extra då istället!
Ångrar jag att jag valde den här vägen? Inte det minsta ;)

Imorgon är det dags för dubbeldejt igen. Det ska bli trevligt, komma bort lite och så :) Då får jag ju även mysa lite med min favorithund :)


Det händer mycket nu, jag hoppas att den här positiva trenden fortsätter. Min terapi går bra, min medicin bråkar inte speciellt med mig och mina vägar som jag väljer verkar gå bra.
Så lite ångest som jag har nu var det väldigt länge sedan jag hade. Eller det är väl inte så lite, men betydligt mindre än vad det tidigare har varit. Nu är det bara sömnen som jag ska få någon ordning på.  Jag hoppas det kommer snart också.


Saknar mitt hjärta. Känns som om det är evigheter sen han for nu sist. Men det är ju fortfarande några dagar kvar innan han kommer hem igen.


Jag längtar redan, jag hoppas att det blir av. Jag hoppas att det blir minst lika bra som det har varit idag.

 

Natti natt <3

Faktiskt så är jag lite trött idag. Men det kan nog bero på att jag har tagit till lite hjälp ikväll också. Hoppas nu bara att jag ska få sova på den här tabletten så att jag kan få mig upp imorgonbitti. Det skulle vara helt kanon det! Kan nog behövas lite energi i kroppen!

Det är världens vemodkänlsa inom mig just nu men jag väljer den ena sidan och hoppas på att det ska gå bra det. Att det ska kännas som om jag har valt den rätta vägen just för mig.

Nu ska jag bädda ner mig, det är kallt och jag fryser. Skulle ha velat ha lite värme att få från någon.


Håller ni tummarna för mig imorgon nu? :)


Natti natt och passa er för sniglarna ;)

Idag har jag tagit det rätt lugnt här hemma. Har inte orkat eller velat stressa någonstans. Har plockat undan och städat så nu ser det fint ut här hemma! Det är bra, det lugnar mina nerver lite i alla fall. För jag som trodde att jag inte skulle bli nervös, sitter nu här med, inte fjärilar utan dinosaurier i magen. Skulle nog behöva sitta och meditera en stund. Egentligen.

Jag längtar, jättemycket.
Jag hoppas, jättemycket.


Hittar inte ens några ord. Blir att sitta vid datorn ikväll. Försöka ha något annat att tänka på än nervositeten. 

Ooohhh... rosa och fluffigt som man kan lyssna på

musik! I Want!!!

... och Ejika hon är tlött.

Har varit på utvecklingssamtal och det gick bra. Var inga större överaskningar, det mesta visste jag redan och det känns som om mål och sånt är rimligt uppsatta.
Han kämpar på bra sonen min och jag är så stolt över honom.

Sen kan man ju fundera över hur andra människor fungerar. Såg besvikelsen och jag förstår precis varför. Hur kan man förneka någon något som dom verkligen vill och tycker om? Ne, det finns anledningar till varför jag gjort en del val som jag har gjort i mina dagar. Det blir mer och mer tydligt.


Inte många timmars sömn inatt och jag kan inte direkt lägga mig och sova nu. Ska strax hoppa mig in i duschen (eller masa är nog ett mer passande ord) och sedan är det bara att bege sig iväg. Möte idag, jag hoppas det ska gå bra, inte vara alldeles för jobbigt, men hjärnan känns inte riktigt som om den är på rätt ställe och det gör ju att det blir lite extra jobbigt.

Ikväll är det pysselkväll hos min syster. Det ska bli trevligt. Hoppas bara att jag har kvar viss energi i kroppen då.

Sen när jag kommer hem, ska jag bara ligga i min säng. Jag ska ta min sömnmedicin och förhoppningsvis ska jag få sova en natt. Bara jag får sova mer än 3 timmar är jag nöjd. Känns som om det är en evighet sedan jag fick sova ordentligt.

Vädret skulle kunna gå och dra pungen i gruset!! vi hade fått det så fint med snö och allt. Nu har det regnat i två dagar och det är återigen grått och tråkigt. Vart for min snö? Jag som hade börjat känna att det skulle bli kul att julpynta börjar nu känna att det är så långt borta igen.
Hoppas det hinner komma lite snö innan det är dags för pyntning.

Duscha nu.

Så sitter jag här ikväll, utan son men inte heller hemma. Jag och min kära Edward begav oss till adress S********* 113 och där sitter jag med några goda vänner och ja... vi sitter vid varsin dator och är sociala på andra sätt. Men det är skönt att komma hemifrån. Det är så otroligt tomt och tyst hemma hos mig när William har farit vidare till sin pappa. Då tycker jag om att vara med folk som jag är helt avslappnad runt om, det lättar upp mitt sinne lite.


Egentligen så har jag inte mycket att skriva, har inte haft en så händelserik dag. Har mest suttit vid datorn och spelat lite och pratat en del i telefon. Det har blivit väldigt mycket telefonprat den här senaste veckan. Jag klagar inte, inte det minsta lilla. Hellre så är jag så otroligt glad över att det fungerar så bra som det gör! Att samtalet bara kan flyta på så i flera timmar. Och dessutom varje dag. Känns så bra. Gör mig så glad. Hoppas det får fortsätta i den utsträckningen.

Imorgon vankas det pysselkväll, får se vad jag ska ta med mig och pyssla med. Något kul borde jag kunna hitta på :) Jag hoppas att det ska bli trevligt.

Har ganska mycket inplanerat nu i veckan och jag lär vara trött och slut till helgen. Så då får det bli desto lugnare istället. Så jag orkar med mitt bustroll på söndag.



Jag hoppas på sömn inatt.

Jag hoppas på ett stabilt sinne imorgonbitti.

Jag hoppas på ett bra möte sen under dagen.

Jag hoppas på en trevlig kväll imorgon.

Jag vill ha sånna här!!!

Jag glömde ju skriv att det har snöat ikväll (läs inatt) !!! :D


Imorgon tror jag rent att jag ska göra en snöängel :D

Upp med tuppen, eller vänta nu det var ju bara telefonen :P Men det är väl denna tids tupp. Nåväl, telefonen ringde, en av grannarna var det som var sugen på kaffe och det är tur att man är en snäll granne och sätter på lite :)
Prat och göra sig iordning, kaffe och rökpaus i allt i vanlig ordning.
Sen tog jag och William bussen och for iväg. Vi hade bokat in svågerdag idag. William lyrisk, han vet ju hur många tvspel som han har och svåger brukar ju aldrig vara snål med att låta honom spela och så var fallet även idag :)
När sonen var insatt i spelande så var det dags att leka frisör. Klippeliklipp och sedan var svåger vacker igen.
Sen pratade vi och bara umgicks. Trevligt med lite svåger tid :)
Middagstiden började krypa allt närmare så vi packade på oss allt och begav oss hemåt. 

Sen nu ikväll har vi haft lite mys med film och kramar och bara vara. Massa tända ljus och kramar. Har haft en fantastisk vecka med min son. Men nu imorgon är det dags för han att bege sig till sin fader igen. Det är de värsta dagarna i månaden. När han far från mig.
Visserligen kan jag behöva tiden för att arbeta med mig själv. Men, jag skulle mycket hellre spendera tid med mitt barn.
Har insett i veckan hur stor han faktiskt är. Alla våra diskussioner och allt prat. Det  går så fort. Mitt lilla hjärta håller på att bli stor. Eller rättelse, han är stor.


Ännu en natt sitter jag här, kan inte sova, sömnen vill inte riktigt. Som vanligt. Jag kan inte slappna av tillräckligt. Tillslut brukar jag ju somna ifrån sms:en som brukar komma till telefonen när jag stängt av datorn. Det är tur det finns fler väldigt trevliga människor som är vakna om nätterna.
Men ändå, jag är så less, upp tidigt på morgonen, går runt som en zombie och glömmer hälften av allt som jag har tänkt göra. Orkar inte fara på möten som är inplanerade och sen, när kvällen kommer så är jag piggare än en ettrig ekorre. Och den piggheten håller i sig ända in på sena natten. Fem nätter i rad nu har jag hört när tidningen kommer. Helt sjukt. Jag skulle ju ha haft mig ett nattjobb.
Snart någon natt måste jag ta sömnmedicin. Men jag vill inte ta den när jag har något dagen efter. Inte om det är på förmiddagen i alla fall. Känner inte till den så bra än att jag kan hur den fungerar på mig. Ja, förutom att jag får sova på den då.
Jag längtar tills på måndag. Jag hoppas att jag ska ha energi till att orka fara då  alla fall. Jag måste få till det här och nu är vi vidare lite i allt.

Har tänkt på många ikväll, många som jag saknar och vill ha nära. Men dom är inte riktigt det. Jag vill ha hit dom. Ha dem hos mig. Dom där som ger mig den där styrkan. Som får mig att orka.
Några ord läste jag ikväll och bara det fick mig att känna. Jag saknar vissa så att det gör ont i mig. Det skär. Det är så jobbigt när man vill en sak men absolut inte kan. Min stjärna. Min mest skimrande stjärna.

Hoppas på skräckfilmskväll till veckan som kommer, det skulle vara så trevligt.

Längtar tills en annan dag också. Jag hoppas med hela mitt allt att det ska bli en jättebra dag!

Ne, det blev ganska mycket skrivet, som vanligt om nätterna så snurrar det minst en miljon tankar i huvudet och jag vet knappt vart jag ska ta vägen.

Kudden kallar, det är dags att bädda ner sig och hoppas på att John Blund kan ge mig i alla fall en timme till inatt.

Så sitter jag uppe igen, en till natt. Jag är inte trött och vill inte lägga mig ner. Det är skönt att ha sällskap i alla fall. Tur att det finns mer människor som är vakna om nätterna så att man inte alltid behöver vara ensammen. Dock börjar det här tära på mig, det känns att man inte har samma energi som när man får sova. Funderar på att ta sömnmedicin imorgon och få sova en hel natt. Det skulle vara skönt, kanske få vakna pigg. Det skulle vara underbart!

Idag har jag haft en mysdag med sonen :) Vi for in till stan och fixade lite saker och sen åt vi lite gott :) Han fick köpa en massa godis och vi  busade hela tiden. Det märks att han börjar vara äldre, det går att föra en helt annan dialog med honom. Det är kul. Han är kul! Han är mitt allt <3

Vi busade oss hem och väl hemma så blev det fredagsmys med film och massa gott :D Han spelade in några filmer med min cam och vi tog några buskort också. Det är kul när man får en dag tillsammans. Även om min ork kanske inte alltid är på topp.

Visst är vi charmiga?? ;P

 

Nu ska jag strax lägga mig ner och ge sömnen ett tappert försök så jag orkar leka frisör imorgon och umgås med min stora mäktiga svåger :P

 

Jag vill tacka alla för alla fina ord idag. Det betyder så mycket för mig att höra att ni finns kvar trots att jag nu är som jag är!! Det gick in i mig och det värmer fint!!

 

Jag längtar så mycket, nu är det inte många dagar kvar! Efter alla timmar i telefon och allt skriveri överallt annars, det kan ju inte annat än gå bra :)

Mitt på dagen och jag tänkte att jag skulle skriva ett litet inlägg innan det är dags för mig att dra igång med städningen som jag hade tänkt göra idag. Får se hur mycket det faktiskt blir gjort, men en del ska jag nog lyckas orka med :)
Ska snart hämta sonen på skolan. Sen har vi tre dagar för oss själva, eller utan skola eller fritids i alla fall. Sen hur mycket tid det blir bara för vi två återstår ju att se :P

Igår såg jag film med Tess och fy i sjutton säger jag bara vilken film!! Jag satt på nålar halva filmen och vågade inte titta ens ibland!! Så otroligt bra! Jag älskar att bli så där ordentligt skrämd så jag hoppar upp ur soffan och flaxar med armarna samtidigt som ett typiskt gält tjejskrik kommer ;P Kanske lite överdrivet, men känslan av att bli då där skrämd är helt underbar! Hoppas det blir någon mer sådan filmkväll snart ;)

Ända sen i fredags så har jag knappt behövt en av mina mediciner. Det är helt sjukt. Under en så lång tid orkade jag inte se ut genom fönstret utan den men nu klarar jag i stort sett en hel dag utan att behöva den. Jag vet inte varför, jag kan inte se vad det är som har hänt. Över bara en natt? Men det känns inte lika jobbigt att känna längre, inte på det där ångestjobbiga sättet. Nu är det mest bara jobbigt. Jag tror att det gör en del.
Sen försöker jag så gott jag bara kan med att känna vad jag orkar med för dagen, att inte göra för mycket, stressa runt eller göra mitt yttersta för att alla andra ska bli nöjda och glada. Det är min tur nu och jag måste försöka (hur svårt det än är) att sätta mig själv längst där framme i kön hos mig själv.
Hoppas bara att sömnen ska stå mig bi snart också. Den saknar jag. Väldigt mycket.

Mindre än en vecka kvar, nervositeten börjar krypa sig på och så gör alla tankar också. Jag hoppas och jag önskar men samtidigt följs några andra tankar, jag kan inte få bort dem. Jag vill inte ha dem, men tillslut borde de ge vika.

Sitter hemma hos Tessan och Roger just nu och tar det rätt lugnt. Kikar runt lite och gör allt för att hålla mig vaken. Det blev inte ens en minuts sömn denna natt. Det börjar kännas ganska ordentligt men jag klarar det rätt bra, är inte så värst bökigt. Gäller bara att inte slappna av alldeles för mycket.

Har varit bortrest i helgen och verkligen haft en riktigt härlig helg. Träffat många nya människor som var riktigt trevliga och sen fick jag ju umgås med min stjärna också! Hon lyfter mitt sinne på ett sätt som ingen annan hittills har lyckats med! Jag är så glad för att vi kan träffas de gånger som vi gör, trots att det inte alltid blir så ofta så är de gångerna så betydligt mer värdefulla!

Idag kom ju min älskade son hem! Har varit och hämtat honom från skolan för ett tag sedan och han är bara så underbar!! Ska bli skönt att ha honom hemma en vecka nu! Jag hoppas  bara att det kommer lite mer snö, det skulle vara riktigt skönt! Då kan man vara ute och busa lite också, det längtar jag verkligen efter!!

Det blir middag här, vi ska grilla till barnens förtjusning :D Och ja, är nog någon vuxen som tycker att det är gott med korv ;P

Nästa vecka, jag börjar faktiskt känna nervositeten om jag ska vara ärlig. Jag hoppas så mycket att det ska gå bra och att det ska vara så där trevligt som jag verkligen vill!

Jag fick blombud förra veckan, det gjorde mig glad, otroligt glad! Det har jag aldrig fått förr, det var något helt nytt för mig och jag blev rörd till tårar!!

 

Det märks på min kropp hur mycket det är just nu. 6 dagar i rad, men nu är jag less. Nu tog jag något mot det. Jag orkar helt enkelt inte med det mer.


Mötet i måndags var tungt. Betydligt tyngre än vad jag trodde att det skulle bli. Men det är bra, det märks att det hjälper, det händer nya saker varje dag med mig. Men det är tungt. På ren svenska är det jobbigt uta bara fan!!


Går hyffsat bra med mitt slutarökaprojekt. Det är lite jobbigt men i slutändan ska det nog bli bra! :D


Ett blogginlägg till mig ikväll, det var så fint, det rörde mig till tårar. Du ser och förstår mig så bra! Jag finner inga ord. <3 !!


Det blev en promenad ikväll, jag kunde inte vara hemma, så jag lånade Tessans hund och traskade med musik i öronen. Det var riktigt skönt att gå där med mig själv i mörkret och alla höstdofterna. Det blev lite längre än vad jag tänkt men tog det rätt lugnt ändå.


Orden tar slut, jag borde sova. Lång dag imorgon och upp tidigt.


Det finns inga ord som kan beskriva hur mycket jag längtar tills jag åker iväg på fredag!! Lugn och ro och få kramas med finaste!!!

Åh, har precis kommit ut ur duschen efter en lång och skön morgonpromenad! Det var riktigt härligt ute idag faktiskt, trots lite dis och halvregn så var det riktigt skönt! Jag ser framemot att börja promenera igen. Jag har verkligen saknat det och nu är det på tiden att jag börjar om! Kanske inte är försent för Beach 2010 ;P skämt å sido. Jag bryr mig inte längre om sådant. Inte på samma sätt i alla fall. Jag har för mycket annat att tänka på.

Hela mitt nya liv börjar idag kan man tycka, först promenad sen så har jag gett mig fan på att göra mig av med den värsta ovanan jag har, rökningen! Så nu har jag varit uppe i några timmar i alla fall och klarar mig faktiskt riktigt bra!! :D Men jag vet att jag klarar det bara jag ger mig tusan på det. Har slutat förut :) Jag ska bara låta bli att börja om den här  gången :P

Snart ska jag ta och klä mig och fixa frisyren för att åka och träffa psykologen. Får se hur dagens samtal ska gå. Jag ju lite mer nära bristningsgränsen idag än vad jag brukar vara. Har i alla fall gjort läxan som hon ville att jag skulle göra så jag hoppas att vi ska arbeta med det en del.
Det händer mycket just nu känns det som, jag har många saker att ta tag i samtidigt och det är jobbigt. Men det ska gå, jag har gett mig fan på att jag snart ska må så pass bra att jag kan plugga och sedan arbeta med det jag vill! Jag bara ska klara av det!

Ne, tyvärr gott folk så tog tiden slut för denna gång, nu måste jag sätta fart :P





I still remember! I miss you!

jag vet inte...


jag hade massor som jag ville skriva...


men...


nu är det helt tomt i huvudet och jag hittar inget som vill ut....


men...


jag önskar så att du vore här bredvid mig just nu.